En gång hade jag en dröm om hur det skulle bli när jag blev stor. Många gånger har den här drömmen ändrats efter saker som har hänt i mitt liv!

Drömmen ser inte ut som den gjorde från början, den har till viss del blivit sann, men det känns som att det aldrig kommer att bli så som jag önskade när jag va liten!

Jag vet att det kommer ALDRIG bli så som jag drömde om! Varken min mamma eller pappa har inte fått se hur mitt liv har blivit, eller vem jag har blivit! Jag har inte alltid tänkt rätt, men jag vet att om jag inte tänkt så som jag gjort hade jag aldrig hamnat här!

Det där med att förlora någon som står dig nära, det är inte något jag önskar min värsta fiende! Men jag hoppas ibland att människor kan se min saknad! Och en liten önskan om att dom kan förstå varför jag ibland tänker en gång extra innan jag gör mina val!

Igår hade jag en panikattack. Det va länge sedan men det va väll behövligt. Allt började med att jag skulle försöka ta mig till gymmet. Jag får ju panik av sådana situationer när jag är helt ny på något ställe och inte har helt 100 koll på vart jag skall vara eller vart jag skall befinna mig. 
Idag har jag varit på gymmet, men inte ensam hade med mig världens bästa syster som sällskap! 

Så nu kan jag stolt tala om för er att jag har varit på gymmet och tränat i en timme!!